Tandlossning (parodontit): tidiga tecken och förebyggande

Tandlossning, eller parodontit, smyger sig ofta på utan att det gör ont. Därför upptäcks den inte sällan först när tänderna börjar kännas lösa. Den goda nyheten är att sjukdomen i många fall går att förebygga – och att den kan bromsas om den upptäcks i tid. Här går vi igenom vad tandlossning är, vilka tecken du ska vara uppmärksam på och vad du själv kan göra.

Vad är tandlossning?

Tandlossning är en kronisk inflammation i tandens fäste, det vill säga tandköttet, käkbenet och de fibrer som håller tanden på plats. Det börjar nästan alltid med tandköttsinflammation (gingivit), som orsakas av bakteriebeläggningar längs tandköttskanten. Gingivit är vanligt och går tillbaka om munhygienen förbättras.

Hos vissa personer sprider sig inflammationen ner mot tandroten. Då bildas fickor mellan tand och tandkött där bakterier trivs, och med tiden kan käkbenet runt tanden brytas ned. Ben som har gått förlorat kommer i regel inte tillbaka av sig självt, och i värsta fall kan tanden lossna. Därför är det så viktigt att agera tidigt.

Tidiga tecken att vara uppmärksam på

Tandlossning gör sällan ont i början. Var uppmärksam på följande signaler:

• Blödande tandkött när du borstar tänderna eller rengör mellan dem.
• Rött, svullet eller ömt tandkött i stället för fast och ljusrosa.
• Dålig andedräkt eller dålig smak i munnen som inte går över.
• Tandkött som drar sig tillbaka så att tänderna ser längre ut.
• Ilningar vid tandhalsarna när de blir blottade.
• Tänder som flyttar sig, glipor som uppstår eller ett bett som känns annorlunda.
• Lösa tänder eller var längs tandköttskanten – tecken på att sjukdomen har gått längre.

Tänk på att rökning kan dölja ett av de tidigaste tecknen, eftersom tandköttet hos rökare ofta blöder mindre trots att det är inflammerat.

Vem löper större risk?

Bakteriebeläggningar är den direkta orsaken, men vissa faktorer gör att man blir mer mottaglig:

• rökning och annan tobaksanvändning
• diabetes, särskilt om blodsockret är svårt att hålla stabilt
• ärftlighet – tandlossning i släkten kan innebära ökad risk
• stress och nedsatt immunförsvar
• vissa läkemedel som ger muntorrhet
• hormonella förändringar, till exempel under graviditet

Har du en eller flera riskfaktorer är det extra viktigt med noggrann munhygien och regelbundna kontroller.

Så förebygger du tandlossning

1. Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm. Vinkla borsten snett mot tandköttskanten och använd små, mjuka rörelser.
2. Rengör mellan tänderna varje dag med tandtråd, mellanrumsborstar eller tandstickor. Det är just mellan tänderna som tandlossning ofta börjar.
3. Sluta röka. Det är något av det mest verkningsfulla du kan göra för ditt tandkött – och för hälsan i övrigt.
4. Gå på regelbundna kontroller hos tandläkare eller tandhygienist. De kan mäta tandköttsfickorna och ta bort tandsten som du inte kommer åt själv.
5. Ta hand om din allmänhälsa. Har du diabetes är en god blodsockerkontroll viktig även för munnen.

Hur behandlas tandlossning?

Behandlingen anpassas efter hur långt sjukdomen har gått. Grunden är alltid att få bort bakteriebeläggningar och tandsten, både ovanför och under tandköttskanten, och att du själv får hjälp att hitta en munhygien som fungerar i vardagen. Tandhygienisten eller tandläkaren rengör fickorna noggrant och följer sedan upp hur tandköttet läker.

Vid mer avancerad tandlossning kan det behövas ytterligare behandling, ibland hos en specialist. Tandlossning kräver ofta uppföljning under lång tid, eftersom sjukdomen kan blossa upp igen om rengöringen blir eftersatt. Med regelbundna besök och god egenvård går det dock i de flesta fall att behålla tänderna länge.

När ska du söka tandvård?

Boka tid hos tandläkare eller tandhygienist om tandköttet blöder regelbundet, om du märker att tänderna rör sig eller om du har ihållande dålig andedräkt. Sök vård snabbt om du får svullnad, var eller värk i tandköttet. Ju tidigare tandlossning upptäcks, desto enklare är den att behandla.

Inför besöket kan det vara bra att skriva ner vilka besvär du har märkt, hur länge du har haft dem och vilka läkemedel du tar. Berätta också om du röker eller har någon sjukdom, till exempel diabetes. Den informationen hjälper tandläkaren eller tandhygienisten att bedöma din risk och planera rätt behandling. Var inte orolig för att bli kritiserad för din munhygien – målet är att hitta lösningar som fungerar för just dig.

Vanliga frågor

Kan tandlossning läka helt?

Inflammationen kan läka ut och sjukdomen kan stoppas, men ben som redan har förlorats växer normalt inte tillbaka av sig självt. Därför är tidig upptäckt så viktig.

Är det normalt att tandköttet blöder när jag borstar?

Nej, friskt tandkött blöder normalt inte. Blödning är oftast ett tecken på inflammation och en signal om att rengöringen behöver förbättras, särskilt mellan tänderna.

Kan unga få tandlossning?

Det är vanligast hos vuxna och äldre, men även yngre personer kan drabbas. Tandköttsblödning bör därför tas på allvar oavsett ålder.

Den här artikeln innehåller allmän information och ersätter inte en undersökning hos tandläkare eller tandhygienist.